Varför????

Varför gav jag mig in på att sy en kavaj. Kanske för att den såg enkel ut, inga slag att bry sig om så det var bara att gasa på...HA...trodde jag ja.

Började så bra med mönsteravbildningen, bara 15 delar att rita av och sedan utläggning på tyget för att till slut klippa ut alla dessa igen. Provade faktisk att använda engångslakan istället för mönsterpapper, enda problemet med det var att det inte syntes igenom så bra. Ska prova fiberduk sen.

Nåja, åter till kavajen.

Kavajen gick bra att sy ihop tills jag kom till fickorna, efter två dagars kamp med beskrivningen så gjorde jag en egen variant som blev bra. Provade och såg att ärmarna vred sig och såg inte kloka ut, frågade min yngsta (som gått kläddesign) vad som var fel. Hon skulle kolla nästa gång hon skulle komma hem, men det går ju inte att vänta på. Sprättade bort ärmarna och bytte sida och voala, de satt som gjutna. Ändå hade jag markerat som det skulle göras men något blev fel i alla fall.

Berättade jag att den skulle vara fodrad, nähä. Tyckte väl att det bara var att sy ihop och sedan montera ihop det. Det kan man ju bara inbilla sig, ingenting är så enkelt. Fodret blev för litet så sprätta upp och sy med den minsta sömnsmånen som bara gick, skippade ärmarna. kunde till slut sy ihop slängde upp den på provdockan och ville bara gråta, det såg inte klokt ut. På vissa ställen var fodret för långt och andra på tok för kort. Kan bara beskriva resten av kvällen med ett ord SPRÄTTA.

Sydde stickningen runt kanten men någon stadga blev det inte eftersom fodret inte höll allt på plats, räddningen blev att limma infodringarna för att hålla framkanten på plats. Nu ska jag försöka hitta en lösning på fodret, blir mycket finare om jag kunde "gömma" fickorna. Har en idé som kanske skulle kunna funka. 

Ett annat problem är att jag var tvungen att klippa jack för att få ena framkanten bra och dessa syns, men ska försöka att brodera något just där. Det är ju på insidan och syns inte egentligen, men jag vet ju och det stör mig.

Slutprodukten i nästa inlägg.

Att hinna

Hur ska man hinna allt man vill göra. Alltid hittar man något tyg som man bara ser vad man vill göra av det och sedan sätta sig ner för att sy. Nåja så enkelt är det ju inte, mönster ska skaffas, ritas av och sedan ska allt klippas till. Tyg ska tvättas, strykas och sedan ångest innan saxen sätts i tyget.

Mannen i huset måste blidkas så man tvättar, diskar, städar och pysslar med blommorna och ta hand om hundarna. I ärlighetens namn så händer detta när Mannen börjar bli lite trumpen att man befinner sig mera i syrummet än att hålla honom sällskap, och det kan jag förstå så jag försöker nåla och klippa i hans närhet.

Sedan har man jobbet som stör den skapande kreativiteten och det kan man ju inte göra så mycket åt. Som tur är jobbar jag bara halvtid och Mannen är pensionär så han kan faktiskt göra mera hemma nu.

Här är det senaste jag har gjort

Här har jag ritat av en tunika ifrån
garderoben.

Köpt mönster av Lena Lindvall

Samma mönster som den till höger.

Mönster från Allt om handarbete.

Från ett mönster lånat av vän.

Mitt nästa projekt blir en kavaj som finns i Allt om handarbete sömnad, Tyget tvättat och klart, mönstret utklippt så nu kör jag.

Splittrad?

Så är julen i antågande och det är fullt upp, när det då spritter i fingrarna är det inte lätt. Ideérna flödar och jag vill ju hinna göra lite skapande.

Den första julklappen blev klar för ett tag sen. En frost-biten femåring ska få en klänning med en matchande väska.

               





Så har vi då alla pågående projekt förutom några som jag ska fålla och fixa till det sista på så har jag samtidigt dessa på gång.

                            


Först ett stickprojekt med ett underbart mohairgarn, det är ju inte så lätt att riva upp om man gör fel så jag gör vanlig avig-rät stickning på den. Får se vad det räcker till, kanske en knävärmare.

Tyget som blev över från frost-klänningen gör jag ett linne av för att värma upp inför mitt nästa projekt.

Sedan gjorde jag nåldynan igår, återvinning av en liten snusdosa, virkade lite runt, limmade en bandkant och ett gummiband. Stoppade den med mjukt kuddstopp, lätt som en plätt (nja) :). Denna kan man ha på armen, är så less att bära de andra hit och dit.

Nu skulle jag vilja gå igenom mina mönster, rita om dem som jag vill ha dem så att jag slipper leta i timmar. Men det blir nog någon dag framöver, ska bara överleva julruschen på jobbet.


Nu lite kaffe och så på´t igen.
Tjingeling!

Besvikelse - en källa till kreativitet.

Ok! Ännu en gång har jag lyckats att köpa något som jag inte kunde bli sams med, ett mobilfodral. Nu har jag en telefon som det inte finns så många alternativa modeller till, samsung alpha. Jag var ute efter ett hopvikbart fodral där mina kort rymdes, en liten ficka till ev sedlar mm. Dessutom ville jag inte att dessa skulle skava mot telefonen. Mitt gamla fodral var trasigt men jag sparade insatsen som man lägger fast telefonen med.

Så började den tänkande processen och lite koll på youtube där jag hittade detta

Mobilskal

Jag använde mig av en vaxduk och baksidan av ett kollegieblock, delar av mobilfodralet som jag inte ville ha (innerfickorna till kortplatserna). Började limma men det blev inte bra, så jag sydde med jeansnål i stället. Limmade bara utsidorna så behövde bara sy fast innerdelen. Plattan för telefonen tejpade jag fast med dubbelhäftande mattejp.

 Helt stämde det inte med hur jag ville ha det och jag kan inte förklara hur jag gjort om det.

     


Gummibandet för att hålla ihop det sydde jag fast i fodret bakom plastfodralet.

Nöjd blev jag i alla fall.

En tunika blir till

Sedan jag fått min symani har mitt fokus legat på att,  just det, sy. Fick låna ett mönster av en kompis i vår kreativa grupp och här är de första tunikorna som jag gjorde. Det var som att starta en lavin av skapande med tyg.

Jag kan inte påstå att det var enkelt och det finns, som vanligt när det gäller mig, minst fem fel. Men det är ju bara jag som vet vad så det brukar inte bli några undringarna.

Den röda är polyester och de två andra härligt vävt viscosetyg, inte så lätt att sy och hantera alla gånger och dessa sydde jag med maskinen jag lånade av en arbetskamrat.




            

T-shirten var det första jag gjorde med den nya maskinen, mycket lättare att sy med den. Köpte mönstret och missbedömde storleken helt, den blev för stor men blir nog härlig att mysa med. Det rosa linnet gjorde jag i ett superhärligt tyg, helt klart en favorit i somras. Kimonon blev inte helt bra, ska sy två stroppar så att jag kan knyta ihop den längst upp men annars nöjd.

Det vita linnet i ekologiskt trikå och den rosa kjolen i samma material som linnet ovan.

Har några till som väntar på att fotas och läggas in. Tänk att en ny maskin kan göra skillnad :).

Äntligen en egen maskin!

Mitt syintresse har legat nere ett bra tag och när jag plockade upp det igen så gav min maskin upp. Min man försökte att laga den men fick ge upp till slut. Lånade en maskin som bara sydde bakåt, fick en gammal Husqvarna 2000 som bara sydde raksöm samt en som funkade av en jobbarkompis. Den var av en modell som jag hade tänkt köpa men lånet gjorde att tanken bleknade på att köpa en sådan.

Nu är det mässtider och i den lokala butiken hade de mässpriser så jag tog mina båda döda maskiner och traskade dit, intresset för att byta in dem var lika med noll. Men jag kastade lystna blickar på Husqvarna emerald och tänkte att kanske en sån, fast vem har sagt det ska vara lätt att välja.

Dottern var med och hennes kärlek finns hos Pfaff, men den billigaste maskinen var typ 2000 dyrare än den andra så köpångest är ju bara förnamnet. Det löste sig så att dottern lade till lite pengar och fick en ägarandel, en liiiiiiiiiiten en.

Det blev denna som följde med hem

Ännu har jag inte testat den helt ut men den känns som en dröm att sy med, kärlek är vad det kallas.

Tiden går!

Ok, det är inte bra att det gått tre år sedan jag bloggade sist om mina smycken. Mycket har hänt och runnit under broarna så intresset och orken har helt försvunnit för pysslandet.

Men nu har det vänt och jag är med i en grupp som heter Kreativa fingrar som inspirerar varandra med olika pysseltekniker som målning, virkning o stickning, sömnad och naturligtvis pärlning. Helgen den 24-26 april har vi anordnat en vårpysselträff med tävlingar och utmaningar hela helgen, det ser jag fram emot.